Jag säger det med en gång. Jag gillar Jackass. Men jag lägger in ett snabbt förbehåll här. Jag gillar inte deras värsta tokigheter som innehåller kroppsvätskor och annat äckel. Men när de gör stunts och lever rövare, då garvar jag ofta. Väldigt ofta. Nu är Jackass 3 här och efter att del 2,5 kom har jag faktiskt saknat Johnny Knoxville och hans polare.

Jag tyckte att Jackass 2 hade ett gäng roliga scener, dessutom gillade jag dess extramaterial när den kom. Trean slår an tonen direkt, till Twisted Sisters ursköna åttiotalsrock, The Kids Are Back. Ett perfekt intro som ger mersmak, och jag sitter efter en minut med ett leende på läpparna. Deras glädje och fullständigt hejdlösa stunts smittar av sig rakt genom skärmen, och helvete vad jag vill intervjua Knoxville när jag ser filmen. Den ena livsfarliga idiotgrejen efter den andra rivs av på löpande band, och precis som vanligt går man med jämna mellanrum över gränsen. Vilket kulminerar i ganska vidriga scener, men det får man väl ta. Det finns ju en snabbspolningsknapp att ta till.

Hur som helst så vet vi vad vi kommer att få. Knoxville och de andra lever fortfarande, vilket är lite konstigt med tanke på det de sysslar med och man har lyckats att mjölka ur konceptet under en lång tid nu. Men, ändå så blir det kul. Visst, det är som sagt långt ifrån kul hela tiden, men här finns precis som i de tidigare filmerna en handfull scener som är så skruvade och tokiga att jag kapitulerar, samtidigt som jag skrattar halvt ihjäl mig. Inte minst åt stackars Dave England, i filmens höjdare när man spelar teatherball med ett getingbo. Jösses…

You need to a flashplayer enabled browser to view this YouTube video

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,


Creeper

Lämna ett svar