Efter en inledning så tafflig att vilket gruppboende som helst med lätthet skulle kunnat bräcka såväl skådespeleri och planering skruvar jag mig besvärat i min recliner. Jag tror knappt mina ögon.

Det har gått knappt sju minuter av filmen och jag har redan genomlidit följande:

En italiensk maffiawannabe med pilotbrillor (inomhus), ansiktsbehåring som skulle fått Chuck Norris att bli grön av avund samt taskigt intellekt.

En haj som anfaller dykare och samtidigt ryter som ett lejon (under vatten dessutom, vem fan kom på den idén?).

Några dykare som botaniserar bland taffliga plastväxter, och inte ser en enda fisk (inte ens den rytande hajen).

En kvinna och en man som sitter i ett kontrollrum som starkt påminner om det där obligatoriska städförrådet som finns i alla offentliga byggnader.

Det här filmen kan bli en pärs att ta sig igenom, det är ett som är säkert. De första sju minuterna kändes ungefär som ett ryggmärgsprov. Efter nio minuter får filmens major star mr Stephen Baldwin (att han finns i den här filmen säger lite om hans omdöme eller karriär) reda på att hans far saknas efter en dykning i Venedig. Här talar vi om skådespeleri av världsklass. Eller inte. Det måste ses för att man ska förstå. Likaså när hajen gör det enda rätta och käkar upp en ung don juan efter lite drygt 40 minuter. Den specialeffekten är inte att leka med. Ska man vara lite elak skulle man kunna tro att den var gjord på min Zx Spectrum 48k som ligger i källaren nånstans.

Filmens regissör heter Danny Lerner och han verkar lätt besatt av två saker. Den ena är hajar. Den andra är att göra filmer. Tyvärr förenar han dessa intressen och resultatet blir filmer som Shark Zone, Raging Sharks och så nu tredje gången gillt: Sharks In Venice. Dessutom har han producerat Crocodile, Octopus, Spiders, Shark Attack 2 och 3 samt höjdare som Octupus 2, Spiders 2 samt Ticker, Steven Segals absolut sämsta film vilket säger en hel del.

Hur blev det så här? Vad sa Dannys syokonsulent? Gick han in till sin studiehandledare och frågade om hur man bär sig åt för att få göra filmer om djur som ger sig på människor i ett halvt yrkesliv? Var det slumpen? Har han blivit biten av en spindel, eller nåt annat djur som barn och blev traumatiserad? Kommer hans nästa film att handla om Mördarmörten Bosse? Hundar verkar ju heller inte stå högt i kurs då han just nu gör klart filmen Cool Dog och sedan planerar att ge sig på Rambo V. Den här mannen måste ju stoppas. Men, tänk vilket roligt jobb mr Lerner troligtvis har. Det måste ju vara skoj att flänga omkring jorden runt och fippla med mekaniska hajar och annat fränt. Men att sedan se resultatet av urusla skådespelare, tafflig budget och uselt hantverk, det lär inte vara lika underhållande. Vilket maraton att se dessa filmer i rad. Risken finns att man hamnar i koma.

Jag känner att jag pga min enerverande förkylning inte orkar skriva längre. Ni fattar säkert vart jag vill komma med den här texten. Med andra ord, håll er långt borta från den här skitfilmen.

Inte för att det är någon risk, men här är filmens handling på ett fjärran exotiskt språk:
The seemingly tranquil waterways of Venice are terrorised by the perfect killing machine in this action packed adventure.

In search of his father who has mysteriously disappeared diving in the city, David (Stephen Baldwin) stumbles across the cryptic trail leading to the long-lost fortune of the Medici. As the unwitting pawn in a Mafia plot to recover the treasure, David’s girlfriend (Vanessa Johansson) is kidnapped at gunpoint, plunging him into a desperate race against time. If he has any hope of saving her he must enter the deadly waters. Can David outgun the Mafia assassins and survive the voracious sharks laying in wait beneath the surface, or will he succumb to the same fate as his father?

Vad tycker du? – Droppa gärna en rad i kommentatorsfältet!

You need to a flashplayer enabled browser to view this YouTube video

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Reggad på Commo.se

Lämna ett svar