Jaha, dags att plöja ytterligare en bok om imponerande fysiska prestationer. Jag har precis blivit klar med Bear Grylls biografi och recension av den kommer snart. Men nu är det en bok om triathlon som står på agendan. Som av en slump insåg jag precis nyss att det faktiskt är bara ett par dagar kvar till Kalmar Ironman. Skumt sammanträffande med andra ord. Andy Holgate bestämde sig för att förändra sitt liv. Det skulle vara slut med slappande och halvtaskig kost, och det var dags att få upp konditionen.

Med goda vänner som gärna tränade tillsammans och inspirerade varandra till fysiska stordåd bestämde sig Andy för att ta tag i sig själv och börja träna. Men, den då cirka 120 kilo tunge bibliotekarien hade nog aldrig trott att han skulle fastna så totalt. Från att ha varit i fysisk form som en avokado lyckades han hitta helt rätt i sitt liv att han något år senare var i fysisk toppform, och en nybakad triatlet av rang hade han nog aldrig trott.

Andy berättar sin historia i boken Can’t Swim, Can’t Ride, Can’t Run: My Triathlon Journey from Common Man to Ironman, och det är verkligen en mysig läsning. Med humor och värme får vi ta del av de första blodsmakande löpturerna, eländet att vänja sig med att hela tiden ramla omkull på grund av att fötterna är fastlåsta på cykelpedalerna, kallsupar i unket vatten samt skavsår på kroppen på grund av en tight våtdräkt. Trots en motig start verkar det ändå som om Andy hade en hygglig grundkondition.

Eller så beror detta på hans positiva attityd, han verkar inte lida så mycket av sitt slit, trots att det stundtals var fysiskt skitjobbigt. Många hade nog gett upp och saknat den diciplin som krävs för att bli en god löpare, men Andy stretade på och började sedan även att tävlingscykla, för att sedan inse att det var triathlon som var grejen. Med andra ord löstes snabbt ett årskort i den närliggande simhallen. Luncherna spenderades väldans ofta i klorerat vatten. Att simma är en sak men de flesta motionärer gör nog inte som Andy och tar hjälp av ett proffs för att på så sätt hitta känslan och röra sig rätt i vattnet för att få ut så mycket som möjligt av den kroppsliga enegin. Teknik är viktigt och det är bevisligen en konst att simma och cykla på absolut effektivaste sätt.

En annan viktig aspekt som Holgate skildrar är fördelarna med sociala medier. Boken är ett bra exempel på hur hemsidor och forum bidrar till gemenskap och nya vänner för livet. Andy startade även upp sin lokala Triathlonklubbs hemsida och bloggade regelbundet om sina träningspass, samt läste andra vänners bloggar och Facebookloggar och på så sätt triggade och inspirerade de varandra tillsammans. Sedan finns också teknik som gjort träningen roligare, som till exempel pulsband och gps. Men, vänskapen och möjligheten att i cyberspace inspirera varandra är en mycket viktig del i boken.

Det här är en snabbläst historia om att man med jävlar anamma kan åstadkomma stordåd bara man sliter och jobbar med den mentala biten. Andy själv är ett levande bevis på detta och boken fick snabbt bra press och många fans. Gillar du den här typen av läsning så funkar den, oavsett om du är en så kallad toalett-Indiana Jones (uttryck myntat av den oefterhärmlige Kristoffer Appelqvist), en hygglig motionär eller en person som helt enkelt vill testa sina gränser. Här är Andys egen blog! I länkarna nedan hittar du inspiration till egna äventyr så det räcker och blir över.

Text : Johan Åhlund

Fredrik Carlén
Per Wangel
Lisa Nordén (Grattis till medaljen i OS!)
Lena Wahlkvist (När jag bodde i Motala såg jag henne jämt på sin cykel, alltid tränandes)
Triathlonförbundet
Det här är Triathlon
Klubbar för dig som vill börja
Triathlon Sweden
Triathlongymnasiet
Cervelo (cykelporr)

Lämna ett svar