Kanonfilm

Mr Brown är död, Mr Orange har tappat tre kilo… i blod. Och Mr Pink är mer än villig att hjälpa Mr Orange att gå ner ännu mer i vikt. Sex främmande män samlades för att genomföra något som verkar vara den perfekta kuppen. Inga namn nämndes, inga samveten eller hämningar fanns. Men något gick snett. Nu samlas de för att ta reda på vad som hände och vem som är ansvarig och då börjar den verkliga mardrömmen.

Detta är vad som finns att läsa på den svenska köpfilmen. På min engelska originalkassett (nu fattar ni att den här texten är publicerad på ett annat forum tidigare, till och med på den tiden då man använde sig av så kallade videobandspelare eller i bästa fall laserdiscspelare) från Polygram står inte ett ord om vad filmen handlar om, det enda som står är följande: -A chillingly violent, mischievously funny heist movie wich makes the best case ever for going straight.

Jaha, som tur är så är det engelska omslaget så otroligt snyggt att bara det är en anledning till inköp! Klart är i alla fall att det här blev Quentin Tarantinos definitiva genombrottsfilm och han höjdes genast till skyarna av eniga recensenter. Den blev t.ex. vald till bästa film på Stockholms Filmfestival. Man ska dock ha klart för sig att herr Tarantino helt skamlöst har snott hela scener samt det våldsamma slutet rakt av från den klassiska Hongkongfilmen City On Fire (1987, regisserad av Ringo Lam, med Chow Yun Fat i huvudrollen).

Men De Hänsynslösa (som den heter i Sverige) är i alla fall en oerhört bra och välspelad film som med enkla medel klart höjer sig över mängden. Filmens budget låg på låga 12 miljoner och Harvey Keitel gick själv in och finansierade den när man drog över budgeten. Det är mycket tack vare de otroliga skådespelarna som den här filmen blir så jäkla bra,

Harvey Keitel i huvudrollen som Mr White har och kommer aldrig att bli bättre och han har sällskap av den lika lysande Tim Roth (Mr Orange). I de övriga rollerna ser vi även Steve Buscemi, Michael Madsen samt den tragiskt bortgångne Chris Penn, inga amatörer alltså utan riktigt duktiga grabbar. Att säga att filmen är hårdkokt är sannerligen ingen överdrift, spänningen byggs effektivt upp med enkla tricks och man vet inte hur det kommer att sluta. Tarantino har tänkt på allt när han regisserade den här, och handlingen byggs upp på ett rakt och effektivt sätt, fast han använder sig av en del tillbakablickar.

Musiken i filmen är även den väl vald, precis som det brukar vara i en Tarantinofilm. Kort sagt en rå men gripande film om hur folk reagerar när de ställs inför extrema omständigheter. Personliga värderingar som lojalitet, broderskap och sunt förnuft får nu ge vika för girighet, själviskhet och rädsla. Mycket bra och den rekommenderas starkt till den som vill ha en stunds ordentlig spänning. Än så länge så är detta Tarantinos bästa film och det säger ju inte lite med tanke på att han ligger bakom filmer som Pulp Fiction, Jackie Brown m.fl. Den är ca 1 timma och 35 minuter och den kom som sagt ut 1992. Köp den!

Andra bloggar om: reservior dogs, de hänsynslösa, harvey keitel, michael madsen, steve buscemi, tarantino, eddie bunker, tim roth, chris penn, city on fire, chow yun fat, mr pink, mr black, mr white, rån, oscar, jackie brown, pulp fiction, inglorious basterds, kill bill, hell ride, suverän, kanonfilm, otrolig, thriller, drama, action, dvd, blu-ray, bildkvalitet, referensfilm, film, videofilm, dvdfilm, johan åhlund, kanonfilm.se, ålund, åhlund,

Inlägget postades lördag 11 september 2010 klockan 12:36 e m och finns under Film. Du kan följa kommentarer till detta inlägg via RSS 2.0 flödet. Du kan lämna en kommentar, eller trackbacka från din egen hemsida.