Per-Åke Åkesson är nyutnämnd kriminalchef i ett svenskt polisdistrikt som inte drabbats av ett spaningsmord på tio år. Då försvinner en 17-årig flicka från en gård ute på landet. Åkesson och hans utredare dras in i en våg av mord som huvudsakligen drabbar kvinnor. Samtidigt, i granndistriktet, har polisen misslyckats med att lösa mordet på tioåriga Helén Nilsson i Hörby.

Jakten på en mördare är en välskriven reportagebok om en av Sveriges skickligaste mordspanare under en viktig epok i svensk polishistoria. Boken påminner om en deckare, men här skildras svenskt polisarbete så som det ser ut i verkligheten. Hur fungerar polisens tipshantering och samarbetet över myndighetsgränserna? Hur löser polisen spaningsmord? Och vad händer när medborgarna känner att polisen sviker? Via Per-Åke Åkesson, polisen som löste Helénfallet, får vi uppleva en verklig mördarjakt inifrån.

Den här boken skrev Tobias Barkman 2009 och när den kom ut i pocket passade jag på att läsa den på en resa. Jag mer eller mindre sträckläste den, och då jag redan läst Barkmans senaste bok Maffiakrig samt har läst ett antal av hans kriminalreportage i Sydsvenskan såg jag fram emot en välskriven och intressant skildring av svenskt kriminal- och utredningsarbete. Jag blev inte besviken, för Jakten på en mördare är en av de absolut bästa reportageböckerna inom true-crimegenren som jag läst. De karaktärer som Barkman skildrar finns ju på riktigt och när man redan från början får ett ytterst sympatiskt intryck av Per-Åke Åkesson och hans kollegor önskar man sannerligen att alla poliser vore av samma kaliber. De framställs i boken som ödmjuka, tuffa på rätt ställe, kompetenta, effektiva och bra på att samarbeta. Snart börjar de tillsammans att undersöka flera svårlösta mordfall. De tänker utanför lådan och den ena ledtråden leder till den andra. De skickliga förhören ger nya uppslag som snabbt följs upp, allt för att hitta fram till de skyldiga.

Poliserna i Barkmans bok är som sagt befriande nog så långt ifrån de snutar som vi är vana att se i filmer. Efter att ha läst den så är det bara att hoppas att Åkesson och hans kollegor fortsätter med sitt arbete, lång tid framöver trots sin ålder. Dessutom skildrar boken till viss del de negativa delarna av polisiär prestige, omorganisationer, sammanslagningar samt olika distrikts maktkamp. Något som verkligen inte gör det lättare att lösa komplexa mordfall är när olika högt uppsatta polischefer väljer att sätta prestige före samarbete och det är faktiskt beklämmande läsning.

Hur som helst så är boken välskriven och känns väldigt noga researchead. Inget man skriver ihop på någon vecka direkt. Dessutom avslöjar den också några riktiga polisiära klavertramp av gigantiska dimensioner. Ta det faktum att den alkoholiserade Ulf Olsson som skrytit inför andra om sina pedofila äventyr kunde bo i Hörby när mordet på Helen skedde, utan att någon polis ens tänkte tanken på att intressera sig för honom? Det kan man som sagt undra. Det finns flera missar av den typen, och detta lär göra läsarna upprörda. Men, den här boken är spännande och ger läsaren en rafflande läsupplevelse där man genom hårt arbete finner mer eller mindre osannolika gärningsmän och sedan får dem att prata, och på så sätt får ett antal bestiala kvinnomord sin lösning. Gillar du en här boken lär du troligtvis också uppskatta Maffiakrig, som Barkman skrev förra året. Personligen tycker jag att den här är mer intressant, och jag läser gärna mer av författaren när han är på det här humöret!

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,


Creeper

Lämna ett svar