Kanonfilm

Den första filmen i Final Destinationsviten var en fräsch, snygg och påkostad historia vars lyckade mix av spänning och oförutsägbarhet lockade massor av folk till biograferna. Det var den talangfulle James Wong (X-files) som för tio år sedan skapade ettan som blev en succé. Klart att det skulle komma uppföljare. Nu är del fyra här, i 3-D dessutom och konceptet börjar kännas allt mer urvattnat.

Det första som slår en när det börjar hända saker är att effekterna är minst sagt usla. Dessutom kompenserar man den här uselheten genom att stapla dem på hög och ösa på med massor av effekter. Vissa så dåliga att man undrar om man ser på en polsk sciencefiction från 1980. Det är animerade motorblock som flyger omkring, det är elaka spett och järnrör (inte ens dessa kunde man ha använt sig av riktiga, istället gjorde man dem i datorn) som letar upp folk, blod och slafs som dataanimerats. Ni fattar, det ser stundtals rent för jäkligt ut. Dessutom håller skådespeleriet så kallad collegefilmsklass. Men, filmen är hyfsat fiffigt uppbyggd och precis som i de andra delarna så bjuds vi i publiken på små ledtrådar om vad som kommer att hända och dessa gör att filmen inte havererar totalt.

Det är ganska oförutsägbart och stundtals kreativt när man får se hur allt hänger ihop, men alla dataeffekter i tid och otid förstör filmen. Det värsta är att man hade kunnat undvika minst hälften av dessa om man hade använt sig av sunt förnuft. Av vilken anledning ska man animera in och lägga till så förbannat många effekter när man minst lika enkelt bara kunde riggat upp en kamera och filmat eländet? Ett mynt sol kastas upp i luften eller en papperslapp som seglar omkring behöver man väl för i helsike inte lägga till digitalt? Ren idioti. James Wong behövde 140 miljoner dollar för att med hjälp av Ali Larter och Devon Sawa skapa en hyggligt underhållande film. Del fyra har dubbelt så hög budget, har okända kids (mer eller mindre) i huvudrollerna och stinker till high heaven.

Effekterna sänker alltså filmen och även om manuset lämnar en hel del att önska så är detta ett praktexempel på när man tar ett framgångsrikt koncept och sedan struntar i att lägga lite extra jobb och kärlek på projektet. Det går ändå och det är bara att kasta in lite snygga människor och en drös med kassa effekter för att vi ska kunna tjäna några hundra miljoner tänker filmbolagen. Givetvis lyckades man och filmen spelade in 1,5 gånger pengarna som den kostade att göra och filmälskarna fick ta skiten, igen.

Handlingen om någon nu skulle bry sig

Under det som skulle ha blivit en kul dag på racerbanan får Nick O’Bannon (Bobby Campo) en hemsk föraning om en annalkande katastrof. Nick grips av panik och övertalar sina vänner att fly – bara några sekunder innan hans vision blir till fruktansvärd verklighet och en rad bisarra händelser får stadion att rasa samman. Vännerna tror att de har lurat döden och fått en ny chans i livet, men det som hänt är bara början. Nicks föraningar fortsätter och de som har överlevt olyckan dör, en efter en. Nick måste lista ut hur han ska kunna lura döden ytterligare en gång, denna gång slutgiltigt, innan han själv går ett grymt öde till mötes.

Andra bloggar om: final destination, devon sawa, james wong, ali larter, collegefilm, skräck, horror, slasher, arkiv x, undvika döden, avoid death, chris cooper, independent, lågbudget, suverän, kanonfilm, otrolig, thriller, drama, action, dvd, blu-ray, bildkvalitet, referensfilm, film, videofilm, dvdfilm, johan åhlund, kanonfilm.se, ålund, åhlund,

Inlägget postades tisdag 5 oktober 2010 klockan 6:07 e m och finns under Film. Du kan följa kommentarer till detta inlägg via RSS 2.0 flödet. Du kan lämna en kommentar, eller trackbacka från din egen hemsida.