Kanonfilm

Att skriva detta får mig att bli nostalgisk och minnas tillbaka till slutet av 70-talet. Det har blivit dags att hylla en gammal vän som ställt upp i familjens tjänst i ur och skur utan att krångla eller ställa till olika sorters bus eller irritationsmoment. Jag pratar om den blå och välbehållna Volkswagen 1302s, superbaggen som fanns i vår ägo när jag var liten.

Jag var som sagt inte så gammal när den kom i vår ägo. Men, vi hade den i några år, så här i efterhand skulle jag uppskatta att den förgyllde och tog hand om våra transportbehov i fem år. Den var i väldigt fint skick och anledningen till att jag skriver ner dessa rader var att jag på en av sommarens semesterdagar såg en bil som var identisk med våran.

Vid närmare koll visade det sig att bilen på bilderna till och med var av samma årsmodell. Den var dessutom vad jag kunde se nästan helt identisk med vår bil, men vi hade originalavgassystemet med de två kromade piporna där bak, och så hade vi jalusi på bakrutan också! Bilen på bilderna här är 40 år gammal och i ett utmärkt skick. En riktig klenod. Jag tog dessa bilder i Säter i somras och trodde först nästan att det var vår gamla pärla som tuffade förbi framför mig. Tur jag hade kameran i hand, för jag tycker att det blev skapliga bilder.

Den gick som en klocka. Den startade alltid och även om den som alla andra baggar drog närmare litern per mil så använde vi den nästan dagligen. På vintern blev det dock till att klä sig varmt om man skulle åka folkvagn, detta då värme var något som tydligen var extrautrustning. I övrigt var det spartanskt inne i kupén.

Två stolar fram med ytterst måttligt sidostöd, ett smalt baksäte som man kände fjädringen i när man körde över fartgupp och en ficka mellan bakrutan och baksätet där man i bästa fall kunde få plats, om man var väldigt liten. Om det gick fort (vilket det aldrig gör i en folkvagn) kunde man hålla sig i de vita stropparna som fanns fastsatta ovanför passagerarrutorna.

1302s är utrustad med skivbroms och har en motor med dubbla förgasare på 1584 kubik. Den lämnade i sina bästa stunder 50 ystra hästkrafter vid 4400 varv. Dess 870 kilos tjänstevikt gjorde att vi på E4:n kunde sträcka ut i en hastighet om maximala 130 km/h. Då fanns det 30 kilometer kvar på hastighetsmätaren, att nå 160 km/h var bara att glömma. Accelerationssiffrorna varierar beroende på källa men Octanes Priceguide anger 0-100 km/h på 18,3 sekunder vilket känns realistiskt.

Jag tyckte nog att bilen med sin luftkylda motor var helt okej. Ända till jag fick ett så kallat trumfspel i present, där ett av spelkorten var en tysk Volkswagen 1302s i rallytrim. Jag hittade ett likadant kort på internet och kan så här 30 år senare konstatera att den bilen sades ge hela 125 hästkrafter och toppade 165 km/h. Rena projektilen alltså! Vår skulle ju blivit totalt förnedrad på de slingriga vägarna mellan Vadstena och Motala. Fast man ska komma ihåg att versionen med 1200 kubik inte hade mer än 34 hästkrafter. Men, så såg det ju ut på det tidiga sjuttiotalet. Småbilar för var man var ju inga effektmonster.

Instrumenteringen var precis som den övriga interiören, spartansk. Mitt i hastighetsmätaren (som slog om vid tio tusen mil) satt bensinmätaren, thats it. Mer info fanns inte och jag kan väl så här i efterhand konstatera att en varvräknare knappast var nödvändig. Mitt i instrumentbrädan satt radion, som var en enkel historia utan usb-ingång och Ipodkoppling som är ett måste i dagens bilar. Runt den satt fyra väldigt överdimensionerade rattar och lite längre bort fanns ett handskfack. Ratten var tunn och tutan satt i en kromad ring som satt innanför rattkransen. Mitt i rattcentrum kunde man njuta av en rätt gräslig logo.

Exteriört kunde man om man ville spegla sig i kromet på bakskärmens nederdel, njuta av de månformade ventilationsgallren vid bakfönstren, konstatera att blinkerslamporna på framskärmarna påminde om lejontassar samt fingra efter lampan under den lilla vingen som prydde motorhuven. Själv gillade jag baklysena, som var lagom stora. En kompis föräldrar hade en 1303 med de gigantiska baklamporna, i hemlighet tyckte jag att de såg förjävliga ut. Fast hade jag sagt det så hade han replikerat att de hade lite tjusigare inredning i sin. Jag höll käften. Här ser man utvecklingen på bakljusen sedan starten.

När Super Beetle introducerades 1971 (namnet Super Beetle som den kallades i Usa, gillades inte i tyskland, Super Käfer gick dock an) skrädde man inte orden i marknadsföringen. Världens bästa bil hade nu blivit ännu bättre och totalt hade man gjort 90 viktiga förändringar jämfört med den lite mindre föregångaren. Den var mer komfortabel tack vare en ny fjädring signerad MacPherson, den var 7,5 centimeter längre, hade tack vare en omarbetad front dubbelt så stort bagageutrymme som föregångaren och motorn gav några hästar extra. Nu kunde man enligt reklamen få plats med fyra backar läsk under huven, det rymdes nu hela 260 liter bagage där framme. Enligt broschyren från 1971 ska vi vara glada över att man minsann testade sidorutornas funktion efter att ha vevat upp- och ned dessa imponerande 35 000 gånger, lika viktigt var att teknikerna hos Volkswagen jobbade med en apparat som kallades lektroskop som såg till att lacken applicerades som den skulle. Sånt kan kännas tryggt att veta strax innan läggdags.

Är man fortfarande lite nojjig över vad bilen är kapabel till så kan man lugna sig med att teknikerna även har testat så att stolarna i framsätet tål att klivas i och ur en miljon gånger. Och Volkswagen har 8978 tekniker som gör sitt bästa för att ägarna ska vara trygga med sitt köp. Det känns tryggt. I amerikabroschyren från 1972 slog man dessutom fast att man i februari samma år tillverkat mer än 15 miljoner exemplar av bubblan. Det totala antalet tillverkade folkvagnar med luftkyld motor med motorn bak och drivning på bakhjulen är en bra bit över 21 miljoner exemplar. Bilen blev med andra ord en helt makalös succé och levde verkligen upp till namnet folkvagn. Typ 1 som just den här modellen heter tillverkades i Mexico ända fram till 2004. Även det måste anses som helt otroligt. Jag kan sakna den ibland och när jag ser en babyblå bubbla på vägen så far minnet iväg till barndomen igen.

Text & Foto : Johan Åhlund

Vem är Johan Åhlund?

Andra bloggar om: volkswagen, vw, bubbla, bagge, herbie, 1302, 1302, 1300, typ 1, typ 2, beetle, new beetle, käfer, superkäfer, golf, polo, scirocco, eos, passat, 411, porsche, småbil, folka, folkvagn, gti, gtd, ebersprächer, svansmotor, aircooled, luftkyld, bug run, tyskland, autobahn, veteranbil, gtr, bensin, engines.se, jps, john player special, ronnie pettersson, formel 1, f1, gp, impreza, subaru, boxer, brembo, öhlins, kolfiber, sabelt, momo, recaro, persbrandt, hamilton, mikael persbrandt, von berens, community, m5, s4, stcc, tta, mantorp park, lotus, elise, sxige, evora, rsr, carrera, racing, seat, biogas, scirocco, rydell, engström, honda, patrik olsson, santosh berggren, kristoffer appelqvist, johan stureson, ips, mattias andersson, alfa romeo 156, claes hoffsten, rickard rydell, chevrolet, cruze, seat leon, porsche, porsche carrera, carrera cup, camaro, camaro cup, jtcc, clio cup, renault clio, cayman r, panamera, touareg, audi, brofalk, jocke mangs, jan magnussen, tobias brink, honda civic, motorsport, volkswagen, scirocco, golf, gti, touringcar, wtcc, btcc, audi a4, beetle, ford fiesta wrc, wrc, ferrari, autoropa, renault, clio, trophy, drifting, drift, nissan, silvia, mercedes, amg, drift, supra, sladd, alfa 164, mats myrsell, tomas engström, johan kristoffersson, nykjaer, patrik olsson, seat, porsche center, mjölby, pro superbike, yamaha, suzuki, aprilia, kawasaki, ducati, race, svt, knutstorp, anderstorp, karlskoga, gelleråsen, rustad, jens edman, rudholm, alx, formel 1, bilsport, mustang, gt 500, supersnake, cobra, ford, arbetsprov, cv, referenser, journalist, informatör, foto, nikon, d7000, canon, frilans, journalisten, motala tidning, vadstena tidning, corren, skl, nyheter, bevakningsområde, hälsa, förebyggande, sjukvård, cancer, asfalt, cnp, di, weekend, scoop, wallraff, film, bokrecensioner, litteratur, populärkultur, hårdrock, jazz, film, böcker, pocket, rysare, thriller, b-film, skitfilm, horror, england, suverän, kanonfilm, otrolig, thriller, drama, action, dvd, blu-ray, bildkvalitet, referensfilm, film, videofilm, dvdfilm, johan åhlund, kanonfilm.se, ålund, åhlund,

Inlägget postades tisdag 4 september 2012 klockan 11:22 e m och finns under Bil & Mc. Du kan följa kommentarer till detta inlägg via RSS 2.0 flödet. Du kan lämna en kommentar, eller trackbacka från din egen hemsida.